Sömn:
jag själv går och lägger mig ganska sent och ligger alltid lite för länge i sängen på morgonen.
Många ungdomar har sömnproblem pga stress, skolarbete eller kanske kompisrelationer.
Men hur mycket sömn behöver vi egentligen?
Vårt sömnbehov ändrar sig genom hela livet. Men i tånåren är man oftast väldigt trött. En tånåring skulle egentligen behöva sova tio timmar varje natt.
Men väldigt få sover så lång tid. Behovet varierar också från individ till individ.
Om du vaknar pigg sover oftast tillräckligt och du som knappast vaknar förrän framåt förmiddagen, sover oftast för lite.
Genom att sova får man möjlighet att återhämta sig och bearbeta dagens intryck. Sömnforskning visar klart och tydligt, att sömnen är nödvändig för att man ska kunna minnas och lära sig nya saker. God sömn hjälper också hjärnan att sortera det man tagit in under dagen. Dessutom är djup sömn viktig för din tillväxt och immunförsvar.
Du behöver sömn för att kunna kopncentrera dig i skolan/jobbet och för att kunna prestera bra.
Här kommer några bra sömntips om hur du kan sova bättre:
-Försök lägga dig och stiga upp vid ungefär samma tider varje dag.
-Om du är trött så kan man alltid ta en tupplur mitt på dagen, den ska dock inte vara mer än en timme för då kan du få sömnsvårigheter på kvällen.
-Fastna inte framför TV:n sent på kvällarna. TV-tittande aktiverar hjärnan.
-Motion är bra för både hälsan och sömnen. Så om du inte har någon sport du håller på med så kan du ta en promenad.
-Det är inte bra att äta och dricka för mycket innan man går och lägger sig. Varva ner med en varm dryck utan koffein. Ett varmt bad kan också vara avkopplande.
-Ett trivsamt sovrum med en skön säng, rummet ska också vara tyst och mörk när man ska sova.Rumstemperaturen ska inte vara för hög heller.
Källa:http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=2428
Artikeln uppdaterad: 2007-01-05
Ansvarig redaktör: Nille Kristiansson, Vårdguiden
Författare: Helena Cronberg, Webbredaktör,
VårdguidenGranskare: Britt-Marie Ygge, Sjuksköterska och vårdutvecklingschef, Kakrolinska Universitetssjukhuset
Stress:
Stress är i grunden något bra. Den gör att kroppen gör sig redo för fysisk ansträngning. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut.
Om stressen blir långvarig sliter det ut kroppen vilket kan göra att vi blir sjuka. Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar och problem med magen.Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.
Tydliga tecken och varningssignaler:
-Du känner dig trött på morgonen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
-Du är likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
-Du reagerar på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser.
-Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
-Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
-Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker
-Graviditet och stress
Saker du kan göra för att förebygga stress:
- Öva på att säga nej till saker
- Försök att göra vardagliga saker långsamt, t.ex. ät långsamt.
- Sov, det är viktigt att vila.
- Låt sakr som kan vänta få vänta, som t.ex. disken.
Källa:http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3243
Artikeln uppdaterad: 2008-08-11
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Pernilla Hjort, Webbredaktör,
VårdguidenGranskare: Kjell Andersson, Specialistläkare i allmänmedicin, Råcksta Vällingby Närvårdsmottagning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar